1
00:00:00,000 --> 00:00:04,000
 Kanske inte.

2
00:00:04,000 --> 00:00:13,000
 This is tape number four. I'm interviewing Clary Rosenblom.

3
00:00:13,000 --> 00:00:19,000
 Du berättade att fabriken blev bombad och ni bodde nu i en källare där vatten droppade.

4
00:00:19,000 --> 00:00:21,000
 Ja, just det, vatten droppade.

5
00:00:21,000 --> 00:00:25,000
 Och vi låg med varandra med min bästis, hon heter Margit Werner.

6
00:00:25,000 --> 00:00:33,000
 Och då var jag så ledsen, vet du, maten blev sämre.

7
00:00:33,000 --> 00:00:38,000
 Och man blev hungrig, mera hungrig och hungrig.

8
00:00:38,000 --> 00:00:44,000
 Och du vet när det hunger, då finns ingen, jag tror inte det finns värre sak.

9
00:00:44,000 --> 00:00:51,000
 Torst vatten och så hunger, att man tinnar bort för att du är hungrig.

10
00:00:51,000 --> 00:00:54,000
 Och du kan inte göra ingenting.

11
00:00:54,000 --> 00:01:00,000
 Så jag bar, vet du den är också en konstig idé, men det var sant.

12
00:01:00,000 --> 00:01:06,000
 Och jag bar på kvällen, oj kära Gud, den andra gången som hörde Gud mig.

13
00:01:06,000 --> 00:01:08,000
 Då.

14
00:01:08,000 --> 00:01:15,000
 Kan inte du göra så att jag ska bli sjuk, att jag ska samla ihop mina bröd?

15
00:01:15,000 --> 00:01:20,000
 Att jag ska bli mätt en gång?

16
00:01:20,000 --> 00:01:26,000
 Om ni tror eller inte, så jag blev sjuk, kräktes.

17
00:01:26,000 --> 00:01:35,000
 Och jag gav bort mina soppor, vet du, till jag hade en släktning från en annan stan.

18
00:01:35,000 --> 00:01:43,000
 Mina ralson i soppa har jag gav bort för henne som min bästis och till en annan.

19
00:01:43,000 --> 00:01:50,000
 Och när jag blev frisk, förstod du, så hade jag kanske fyra dagar ralson och hade under min kudde.

20
00:01:50,000 --> 00:01:52,000
 Alltså kudde och kudde.

21
00:01:52,000 --> 00:01:57,000
 Det var ingen kudde, jag vet inte vad det var.

22
00:01:57,000 --> 00:02:04,000
 Och när jag blev frisk, vet du, nästa dag när jag skulle äta så hade jag inte en brudbröd kvar.

23
00:02:04,000 --> 00:02:10,000
 De har blivit stulen, alla mina bröd.

24
00:02:10,000 --> 00:02:14,000
 De skäl för varandra.

25
00:02:14,000 --> 00:02:24,000
 Mödrar och barn kunde göra illa varandra.

26
00:02:24,000 --> 00:02:28,000
 Och det gjorde mig väldigt ont.

27
00:02:28,000 --> 00:02:31,000
 Väldigt, väldigt, vet du.

28
00:02:31,000 --> 00:02:36,000
 Och då var jag igen glad att jag inte hade mamma och mamma.

29
00:02:36,000 --> 00:02:42,000
 Och min syster, att jag slippa uppleva sånt, att se mamma undra.

30
00:02:42,000 --> 00:02:45,000
 Och hela tiden tänkte jag så.

31
00:02:45,000 --> 00:02:52,000
 Och då började ramla ihop folk, vet du, från när mina bästisar dog.

32
00:02:52,000 --> 00:02:56,000
 Då har jag sett där i Essen.

33
00:02:56,000 --> 00:03:00,000
 Det regnade in, de har fått lungsjuka.

34
00:03:00,000 --> 00:03:06,000
 Hur mer kraftigare och starkare de var när vi kom till Auschwitz.

35
00:03:06,000 --> 00:03:09,000
 Jag var smal.

36
00:03:09,000 --> 00:03:18,000
 Och de andra som var kraftiga och såg så starka ut, de dog först.

37
00:03:18,000 --> 00:03:21,000
 De klarade inte.

38
00:03:21,000 --> 00:03:25,000
 Jag vet inte hur.

39
00:03:25,000 --> 00:03:30,000
 Eller varför. Kan hända att de åt inte så bra hemma heller som barn, va?

40
00:03:30,000 --> 00:03:35,000
 Fast de var kraftiga, de åt mycket bröd, eller inte så bra, va?

41
00:03:35,000 --> 00:03:39,000
 Men de hållde inte ut, och då dog väldigt många.

42
00:03:39,000 --> 00:03:41,000
 Då började det.

43
00:03:41,000 --> 00:03:47,000
 Sen plötsligt, vet du, det kunde vara slutet på februari, början på mars.

44
00:03:47,000 --> 00:03:52,000
 Då har de igen sagt att vi åker iväg.

45
00:03:52,000 --> 00:03:56,000
 Och då har vi också åkt med tåg.

46
00:03:56,000 --> 00:04:00,000
 Men vart, det visste vi inte.

47
00:04:00,000 --> 00:04:07,000
 Så då började jag bomba flera stationer, vet du, bombade man.

48
00:04:07,000 --> 00:04:10,000
 Men vi gick inte alldeles i bunker.

49
00:04:10,000 --> 00:04:14,000
 Tyskarna har gått i bunker, men inte vi.

50
00:04:14,000 --> 00:04:24,000
 Så det tog många, många dagar, och så kom vi fram till Bergen-Belsen.

51
00:04:24,000 --> 00:04:26,000
 Vilka slags vagnar?

52
00:04:26,000 --> 00:04:34,000
 Röda vagnar, men då har det varit sitsar, inte vagoner.

53
00:04:34,000 --> 00:04:39,000
 Det var vanliga gamla bänkar.

54
00:04:39,000 --> 00:04:41,000
 Fick ni någon mat under resan?

55
00:04:41,000 --> 00:04:44,000
 Ja, men ingen särskilt.

56
00:04:44,000 --> 00:04:50,000
 Sen vi åkte så stannade olika stationer, och så de bombade.

57
00:04:50,000 --> 00:04:56,000
 Men våra vagnar, kanske alla kom inte fram, men vi kom fram.

58
00:04:56,000 --> 00:05:03,000
 Så när jag kom fram till Bergen-Belsen så sa de att det finns en familjelägare bredvid.

59
00:05:03,000 --> 00:05:08,000
 Och då tyckte jag, herregud familjelägare, så igen söker jag mamma.

60
00:05:08,000 --> 00:05:14,000
 Och hela tiden hade jag framför mig den stora skorstenen i Auschwitz.

61
00:05:14,000 --> 00:05:18,000
 Och jag visste i innerstina där som skorstenen var.

62
00:05:18,000 --> 00:05:23,000
 Och där har jag följt vad jag har blivit delad av av mamma.

63
00:05:23,000 --> 00:05:27,000
 Vilken sidan jag gick och vilken sidan de gick.

64
00:05:27,000 --> 00:05:31,000
 Och när de gick så var det ingen baracker.

65
00:05:31,000 --> 00:05:38,000
 Jag visste den, och jag visste den också, men jag ville inte veta av den att det var kramatorium.

66
00:05:38,000 --> 00:05:44,000
 Jag slog ifrån mig att Gud kan inte vara så grym.

67
00:05:44,000 --> 00:05:47,000
 Att det har hänt.

68
00:05:47,000 --> 00:05:50,000
 Jag kunde inte fatta.

69
00:05:50,000 --> 00:05:54,000
 Och överallt har jag sökt mamma vid i Bergen-Belsen.

70
00:05:54,000 --> 00:06:00,000
 Och den familjelägaren har jag hittat min farbror, min mammas bror.

71
00:06:00,000 --> 00:06:03,000
 Och det var stängsel-vede.

72
00:06:03,000 --> 00:06:06,000
 Så de sa ena sänden frågade "Har du hittat ditt jo?"

73
00:06:06,000 --> 00:06:10,000
 "Du har en farbror som heter så och så."

74
00:06:10,000 --> 00:06:15,000
 Man frågade staden, varifrån man är, finns det någon från samma stan, så har man hållit på.

75
00:06:15,000 --> 00:06:18,000
 Så kom han fram vid det till stängsel.

76
00:06:18,000 --> 00:06:25,000
 Det var hans fru också och hans barn, som var fem år, som jag berättade med vagonen, samlade i Auschwitz.

77
00:06:25,000 --> 00:06:29,000
 Och jag talade inte om för honom.

78
00:06:29,000 --> 00:06:32,000
 Att de gick med mamma.

79
00:06:32,000 --> 00:06:36,000
 Men han visste det. Det kom fram.

80
00:06:36,000 --> 00:06:40,000
 Och han har fått paketer från Röda Korset.

81
00:06:40,000 --> 00:06:44,000
 Cigaretter och lite olika saker.

82
00:06:44,000 --> 00:06:50,000
 De hade bättre där, med Röda Korset, än vi hade.

83
00:06:50,000 --> 00:06:56,000
 Så han gav mig några potatiser, råa.

84
00:06:56,000 --> 00:06:59,000
 Och han åt skal i stället.

85
00:06:59,000 --> 00:07:03,000
 Och några cigaretter, som jag kunde ge till tyskarna.

86
00:07:03,000 --> 00:07:05,000
 Blockertester.

87
00:07:05,000 --> 00:07:08,000
 Och fick jag soppa.

88
00:07:08,000 --> 00:07:13,000
 En soppa till. Förstår du, när jag hade cigaretter.

89
00:07:13,000 --> 00:07:17,000
 Och den farbror har räddat mig.

90
00:07:17,000 --> 00:07:21,000
 Jag tänker så, va?

91
00:07:21,000 --> 00:07:26,000
 Och han överlevde också kriget.

92
00:07:26,000 --> 00:07:29,000
 Sen flyttade de därifrån.

93
00:07:29,000 --> 00:07:34,000
 Han åkte från den här konferensmiddeln i Riga. De tömde.

94
00:07:34,000 --> 00:07:38,000
 Och sista dagarna, förstår du, rymde alla tyskar redan.

95
00:07:38,000 --> 00:07:42,000
 När de visste att vi blev befriade.

96
00:07:42,000 --> 00:07:45,000
 Och viskade alla, vi ska bli snart befriade, vi ska bli snart befriade.

97
00:07:45,000 --> 00:07:47,000
 Det vet man, viskade hela tiden.

98
00:07:47,000 --> 00:07:55,000
 Men, under tiden, de som orkade gå, och där såg man så mycket döda.

99
00:07:55,000 --> 00:07:59,000
 Massgravar.

100
00:07:59,000 --> 00:08:04,000
 Och då fick alla som orkade gå, förstår du, så fick röja döda.

101
00:08:04,000 --> 00:08:07,000
 Från barackerna.

102
00:08:07,000 --> 00:08:11,000
 Och min bästis, sista dagarna, förstår du, hon låg på.

103
00:08:11,000 --> 00:08:14,000
 Vi hade ingen sängar eller någonting där i Bergen-Belsen.

104
00:08:14,000 --> 00:08:17,000
 Då låg man på stengolv.

105
00:08:17,000 --> 00:08:20,000
 Och hon dog bredvid mig.

106
00:08:20,000 --> 00:08:23,000
 De blev inte rädda.

107
00:08:23,000 --> 00:08:28,000
 Och samma den tanten, den här blankade dottern, överlevde.

108
00:08:28,000 --> 00:08:34,000
 Och de hittade pappan också. Hela familjen hittade varandra och hon dog.

109
00:08:34,000 --> 00:08:37,000
 För det mesta var så.

110
00:08:37,000 --> 00:08:40,000
 Att de dog efter befrielse.

111
00:08:40,000 --> 00:08:44,000
 Men jag frågar den här massgravar, vet du.

112
00:08:44,000 --> 00:08:51,000
 Att jag fattar inte att hur kunde man göra det, förstår du.

113
00:08:51,000 --> 00:08:58,000
 Att dra den döda vid henne, de har ben och skinn.

114
00:08:58,000 --> 00:09:04,000
 Och drar, vet du, flera hundra meter.

115
00:09:04,000 --> 00:09:08,000
 Innan man kom dit till som var massgravarna.

116
00:09:08,000 --> 00:09:11,000
 Och kastade dem där.

117
00:09:11,000 --> 00:09:15,000
 -Vem gjorde det? -Jag.

118
00:09:15,000 --> 00:09:20,000
 Och sen plötsligt blev vi befriade, det minns jag.

119
00:09:20,000 --> 00:09:29,000
 När vi blev befriade, förstår du, så har de kastat ner från flygplan konserver.

120
00:09:29,000 --> 00:09:32,000
 Guldfärgade konserver.

121
00:09:32,000 --> 00:09:39,000
 Och där var inne choklad och olika andra saker.

122
00:09:39,000 --> 00:09:44,000
 Och då alla, vet du, som började äta den.

123
00:09:44,000 --> 00:09:47,000
 Ändå mera döda.

124
00:09:47,000 --> 00:09:51,000
 Då fick vi tiffus direkt.

125
00:09:51,000 --> 00:09:55,000
 Och då kunde jag redan inte gå.

126
00:09:55,000 --> 00:10:00,000
 Men jag försökte ändå att jag ska hitta någonting, vet du.

127
00:10:00,000 --> 00:10:05,000
 Och så länge jag orkade gå, men sen klarade det, så minns jag inte.

128
00:10:05,000 --> 00:10:10,000
 Jag minns bara när de har packat oss på lastbilar.

129
00:10:10,000 --> 00:10:14,000
 Och körde oss till sjukhuset, och minns inte alls.

130
00:10:14,000 --> 00:10:18,000
 Jag minns bara att de en gång till klippte mitt hår.

131
00:10:18,000 --> 00:10:22,000
 Därför att det var ett lys. Smuts.

132
00:10:22,000 --> 00:10:25,000
 -Kommer du ihåg den då, om du blev befriad? -Ja.

133
00:10:25,000 --> 00:10:29,000
 Men då var redan, jag orkade inte.

134
00:10:29,000 --> 00:10:34,000
 Jag orkade inte gå, jag orkade inte glädjas.

135
00:10:34,000 --> 00:10:36,000
 Utav den.

136
00:10:36,000 --> 00:10:40,000
 Därför att jag tyckte att vi var inte normala.

137
00:10:40,000 --> 00:10:44,000
 Och många som har gått för idag sökte efter ruttna grejor, fortfarande.

138
00:10:44,000 --> 00:10:48,000
 Du vet när tyskarna försvann från legrätt.

139
00:10:48,000 --> 00:10:52,000
 Alla SS-man var borta, bortblåste en morgon.

140
00:10:52,000 --> 00:10:56,000
 Och då kunde man promenera vad man ville, ingen bevakade oss.

141
00:10:56,000 --> 00:11:02,000
 Ingen sköt och ingen, inte någon har smält till att vi får inte gå.

142
00:11:02,000 --> 00:11:04,000
 Vi var inte bevakade mera.

143
00:11:04,000 --> 00:11:10,000
 Och de som orkade gå och söka mat eller sånt, så gjorde de det.

144
00:11:10,000 --> 00:11:15,000
 Men det var det största felet. Därför att då dog alla.

145
00:11:15,000 --> 00:11:19,000
 Och jag överlevde.

146
00:11:19,000 --> 00:11:23,000
 Och hamnade i sjukhuset.

147
00:11:23,000 --> 00:11:26,000
 Med tyfos.

148
00:11:26,000 --> 00:11:32,000
 Och jag klarade inte av att äta normal mat, ingenting, men jag fattade inte varför.

149
00:11:32,000 --> 00:11:36,000
 Så där har de börjat att prata.

150
00:11:36,000 --> 00:11:42,000
 Om att vi ska till Sverige, till paradiset.

151
00:11:42,000 --> 00:11:46,000
 Och där väntar oss.

152
00:11:46,000 --> 00:11:50,000
 De beskrev tio långa klänningar.

153
00:11:50,000 --> 00:11:54,000
 Vad vi ska allt få.

154
00:11:54,000 --> 00:11:58,000
 Åka till Sverige så visste man när man åkte till Siberien.

155
00:11:58,000 --> 00:12:02,000
 Man var beredd att det här är jättekallt.

156
00:12:02,000 --> 00:12:06,000
 Men det är så fantastiskt här.

157
00:12:06,000 --> 00:12:08,000
 Vem berättade det?

158
00:12:08,000 --> 00:12:12,000
 Ena på andra, jag vet inte varifrån de plockade det.

159
00:12:12,000 --> 00:12:16,000
 De hörde så lite så berättade de jättemycket.

160
00:12:16,000 --> 00:12:20,000
 Vi visste bara att vi ville åka till Sverige.

161
00:12:20,000 --> 00:12:26,000
 Och då minns jag bara att...

162
00:12:26,000 --> 00:12:30,000
 Jag hade ingen vän, ingen syster, ingen...

163
00:12:30,000 --> 00:12:35,000
 Vi var några stycken som överlevde från vår stad.

164
00:12:35,000 --> 00:12:40,000
 Då hållde vi igen ihop att vi ska åka till Sverige.

165
00:12:40,000 --> 00:12:43,000
 De som var i sjukhuset alltså.

166
00:12:43,000 --> 00:12:47,000
 Men resten har jag tappat bort. Sen har vi träffats.

167
00:12:47,000 --> 00:12:51,000
 Så vi åkte.

168
00:12:51,000 --> 00:12:55,000
 Så åkte vi från Lübeck till fiskebåtarna.

169
00:12:55,000 --> 00:13:00,000
 Och jag minns när jag var väldigt dålig.

170
00:13:00,000 --> 00:13:03,000
 Jag kunde inte gå och kräktes hela tiden.

171
00:13:03,000 --> 00:13:05,000
 Jag kunde inte behålla mat.

172
00:13:05,000 --> 00:13:07,000
 Så kommer vi till fiskebåtarna.

173
00:13:07,000 --> 00:13:09,000
 Jag kommer ihåg så väl att vi fick fiskbullar.

174
00:13:09,000 --> 00:13:11,000
 Det minns jag så bra.

175
00:13:11,000 --> 00:13:16,000
 Fiskbullar i tomatsås eller något sånt.

176
00:13:16,000 --> 00:13:18,000
 Och mariachäst.

177
00:13:18,000 --> 00:13:22,000
 Och den mariachäxeln glömmer jag aldrig.

178
00:13:22,000 --> 00:13:25,000
 Hur underbar det var.

179
00:13:25,000 --> 00:13:28,000
 Mariachäxeln, vet du.

180
00:13:28,000 --> 00:13:32,000
 Och sen fick vi fiskbullar och så kom vi fram till...

181
00:13:32,000 --> 00:13:35,000
 Malmö eller Lyb...

182
00:13:35,000 --> 00:13:39,000
 Malmö, Lund.

183
00:13:39,000 --> 00:13:45,000
 Och kom vi ner från båten så gällde de i en smörgåsa väntade svenska...

184
00:13:45,000 --> 00:13:51,000
 Röda korset och kalla. De väntade oss och desinficerade oss.

185
00:13:51,000 --> 00:13:55,000
 De klädde av oss och så fick vi en byte kläder.

186
00:13:55,000 --> 00:14:01,000
 Alltså de klädde på oss, jag minns inte var det var, men vi var rena i alla fall.

187
00:14:01,000 --> 00:14:06,000
 Och de smörgåsarna var upptukade, det minns jag, som var fondbröd.

188
00:14:06,000 --> 00:14:11,000
 Och söta bröd också, söta limpor. Och det ville ingen äta, sötbröd.

189
00:14:11,000 --> 00:14:16,000
 Och det var prickekorv och allt annat på. Så det var fantastiskt.

190
00:14:16,000 --> 00:14:23,000
 Sen blev vi placerade i Lund i en skola i karantän i tre veckor.

191
00:14:23,000 --> 00:14:28,000
 Och då var det underbart, förstår du.

192
00:14:28,000 --> 00:14:33,000
 Vi hade fått papperslackan.

193
00:14:33,000 --> 00:14:38,000
 Men det var en fantastisk matved. Allting varje dag var jättegott.

194
00:14:38,000 --> 00:14:42,000
 Du förstår efter den här som jag har upplevt.

195
00:14:42,000 --> 00:14:52,000
 Jag blev inte starkare och när vi åt lunch eller middag

196
00:14:52,000 --> 00:14:59,000
 då gick jag bakom skolan och kräcktes ut allt efter varje måltid.

197
00:14:59,000 --> 00:15:06,000
 Istället för att jag ska tala om att jag mår inte bra och söka läkare

198
00:15:06,000 --> 00:15:12,000
 så gjorde jag inte det. Jag blev inte van att äta.

199
00:15:12,000 --> 00:15:17,000
 Och sen dess har jag maksor och makattar.

200
00:15:17,000 --> 00:15:22,000
 Sen i 56 har jag hämtat från koncentrationen bland annat.

201
00:15:22,000 --> 00:15:31,000
 Men när vi hörde det var vi i karantän i tre veckor och sen åkte vi till Lockabron.

202
00:15:31,000 --> 00:15:39,000
 En annan läger på sommaren några månader. Därifrån har jag ämnat.

203
00:15:39,000 --> 00:15:46,000
 Där har vi fått precis som militärerna får. Då var det fem kronor tio dagar eller så.

204
00:15:46,000 --> 00:15:54,000
 Fick vi. Så jag minns så väl när vi började spara och köpte garn och stickade

205
00:15:54,000 --> 00:15:56,000
 att vi skulle ha någonting på oss.

206
00:15:56,000 --> 00:16:01,000
 Den tiden var det inte så att vi fick, vi sparade den här fem kronor

207
00:16:01,000 --> 00:16:07,000
 så kunde vi köpa någonting, alltså att vi skulle ha kläder på oss

208
00:16:07,000 --> 00:16:11,000
 för vi fick bara en bytte kläder och det var allt.

209
00:16:11,000 --> 00:16:23,000
 Och sen var vi där och sen de som tillfriskade någonlunda så åkte vi och jobbade.

210
00:16:23,000 --> 00:16:33,000
 Så åkte jag till Mönnlycke och 30 flickor har vi bort.

211
00:16:33,000 --> 00:16:36,000
 Igen var vi tillsammans några från våran stan.

212
00:16:36,000 --> 00:16:46,000
 Och 30 ungerska flickor bodde, de har skaffat Mönnlycke Weveri, en villa.

213
00:16:46,000 --> 00:16:51,000
 Och där bodde vi 30 flickor och de äldre som ville vara där

214
00:16:51,000 --> 00:16:59,000
 och de har fått lite lön från vårat lön och de lagade mat.

215
00:16:59,000 --> 00:17:04,000
 Så vi hade levt sådana här kollektiv i den villan.

216
00:17:04,000 --> 00:17:12,000
 Och på 1945 kom vi hit, 45 hösten.

217
00:17:12,000 --> 00:17:20,000
 Och där bodde vi och vi åkte med buss in till Möndal, Weveri.

218
00:17:20,000 --> 00:17:27,000
 Och jobbade där i skift, en gång på natten, en gång på dagen.

219
00:17:27,000 --> 00:17:33,000
 Och vi var jättenöjda med det, vi var så belåten

220
00:17:33,000 --> 00:17:36,000
 därför att vi hade normala kläder på oss

221
00:17:36,000 --> 00:17:41,000
 och vi hade ätit och sen började jag att må bättre också.

222
00:17:41,000 --> 00:17:47,000
 Och det växte 7 år efter på oss och vi trodde att vi var normala.

223
00:17:47,000 --> 00:17:51,000
 Och vi var tacksamma.

224
00:17:51,000 --> 00:17:58,000
 Så plötsligt kom jag och tänkte att jag har fått brev från min farbror

225
00:17:58,000 --> 00:18:04,000
 den som har gett mig cigaretter, han har åkt hem till Ungern.

226
00:18:04,000 --> 00:18:10,000
 Och skrev han till mig och jag frågade var jag blev.

227
00:18:10,000 --> 00:18:13,000
 Har du hört någonting från min pappa?

228
00:18:13,000 --> 00:18:17,000
 Jag trodde att det blev första som ska få sin pappa tillbaka

229
00:18:17,000 --> 00:18:20,000
 då tänkte jag att det var jag.

230
00:18:20,000 --> 00:18:24,000
 För han stannade i Ungern och inte kom i Auschwitz.

231
00:18:24,000 --> 00:18:30,000
 Och han svarade aldrig för mig, aldrig svarade han.

232
00:18:30,000 --> 00:18:37,000
 Och så en gång skrev jag till honom, jag vill veta, jag har gått igenom så mycket.

233
00:18:37,000 --> 00:18:41,000
 Jag vill veta, vad har det hänt med pappa?

234
00:18:41,000 --> 00:18:46,000
 Du svarar inte mig och du vet säkert att jag aldrig fått brev från pappa

235
00:18:46,000 --> 00:18:50,000
 att om han skulle leva så skulle han ha sökt mig.

236
00:18:50,000 --> 00:18:58,000
 Och sen skrev han, nej, och sen var det fjärde gången som jag igen bad till Gud.

237
00:18:58,000 --> 00:19:05,000
 Snälla Gud, kan inte jag få drömma vad har hänt med pappa?

238
00:19:05,000 --> 00:19:11,000
 Och det var så förstod att jag drömde, det är också framför mig.

239
00:19:11,000 --> 00:19:19,000
 Jag drömde att de har gått och pappa klättrade upp på en berg

240
00:19:19,000 --> 00:19:23,000
 och blev skjuten och rullade ner.

241
00:19:23,000 --> 00:19:26,000
 Så har jag drömt, den minns jag tills idag.

242
00:19:26,000 --> 00:19:30,000
 Efteråt fick jag en brev från min farbror

243
00:19:30,000 --> 00:19:39,000
 och skrev att pappa levde 1945 i marsmånad i Danzig i Tyskland.

244
00:19:39,000 --> 00:19:48,000
 Och de rymde, 45 marsmånad, fyra vänner i Danzig.

245
00:19:48,000 --> 00:19:56,000
 De rymde och det var en väg som gick till höger och vänster.

246
00:19:56,000 --> 00:20:03,000
 Och de diskuterade vilket väg de ska välja.

247
00:20:03,000 --> 00:20:09,000
 Och som min pappa har gjort med handen, det spelar ingen roll för mig vilket väg jag väljer.

248
00:20:09,000 --> 00:20:13,000
 Jag har i alla fall ingen familj.

249
00:20:13,000 --> 00:20:21,000
 Och de andra två kom hem och pappa med den andra har blivit skjuten.

250
00:20:21,000 --> 00:20:24,000
 Och jag drömde.

251
00:20:24,000 --> 00:20:29,000
 För jag bar så starkt att jag ska göra det.

252
00:20:29,000 --> 00:20:35,000
 För jag ville åka hem till ungen och inte stanna i Sverige.

253
00:20:35,000 --> 00:20:41,000
 Sen skrev min farbror att jag ska komma hem, han hade ingen barn.

254
00:20:41,000 --> 00:20:51,000
 Och så träffade jag min man i början på 96 januari eller februari.

255
00:20:51,000 --> 00:20:56,000
 Den tiden har man börjat att skicka paketer så jag har tjänat några kronor.

256
00:20:56,000 --> 00:21:00,000
 Så skickade jag paket till min farbror.

257
00:21:00,000 --> 00:21:03,000
 Ett kilos paket.

258
00:21:03,000 --> 00:21:06,000
 Och så har jag träffat.

259
00:21:06,000 --> 00:21:11,000
 De här väninnorna, mina bästisar som lever i Argentina.

260
00:21:11,000 --> 00:21:15,000
 Vi har träffat två bröder. Min man hade en bror.

261
00:21:15,000 --> 00:21:20,000
 Han var lite äldre men de var två väldigt bra.

262
00:21:20,000 --> 00:21:24,000
 De var väldigt fantastiska bröder.

263
00:21:24,000 --> 00:21:29,000
 "De ena är bra för dig" sa min ena väninna.

264
00:21:29,000 --> 00:21:35,000
 "Låt mig vara med polska killar, jag vill inte ha polska killar" sa jag.

265
00:21:35,000 --> 00:21:41,000
 Så jag träffade honom vid posten, i den här samhället i Mönnicke.

266
00:21:41,000 --> 00:21:47,000
 Han vände mig upp och ner, han var äldre tio år än jag.

267
00:21:47,000 --> 00:21:52,000
 Han skojade alltid, han var väldigt glad.

268
00:21:52,000 --> 00:21:59,000
 Så han vände mig fram och tillbaka och sa "Du dyger för mig".

269
00:21:59,000 --> 00:22:03,000
 Jag skrattade, jag jämförde mig med ett barn.

270
00:22:03,000 --> 00:22:08,000
 Jag hade fortfarande knästrumpor på mig när jag kom till Sverige.

271
00:22:08,000 --> 00:22:13,000
 Jag hade fortfarande knästrumpor, inte vanliga strumpor.

272
00:22:13,000 --> 00:22:17,000
 Så var det i den här villa vi bodde.

273
00:22:17,000 --> 00:22:20,000
 Så började han uppvakta mig.

274
00:22:20,000 --> 00:22:27,000
 Så som jag inte visste, man var ensam.

275
00:22:27,000 --> 00:22:32,000
 Vi har fått trycket till varandra.

276
00:22:32,000 --> 00:22:36,000
 Vi gick i sällskap, kan man säga.

277
00:22:36,000 --> 00:22:41,000
 Vi har inte förlovat oss någonting, men jag ville åka hem till ungen.

278
00:22:41,000 --> 00:22:46,000
 Min farbror har hört från någon igen, som har åkt hem till ungen,

279
00:22:46,000 --> 00:22:49,000
 att jag har sällskap med en polskille.

280
00:22:49,000 --> 00:22:53,000
 Då skrev han "Du ska hem med dig samma".

281
00:22:53,000 --> 00:22:58,000
 Han var rädd att jag skulle ta skada, att jag var så pass ung.

282
00:22:58,000 --> 00:23:01,000
 Att jag inte skulle gå i sällskap än så länge, du vet.

283
00:23:01,000 --> 00:23:05,000
 Men då stannade jag.

284
00:23:05,000 --> 00:23:10,000
 Jag har packat och försagt upp mitt jobb i Sverige.

285
00:23:10,000 --> 00:23:15,000
 Jag ville lämna Sverige 1946.

286
00:23:15,000 --> 00:23:19,000
 Jag hade biljetter, allt.

287
00:23:19,000 --> 00:23:22,000
 Skickat iväg paketer, du vet.

288
00:23:22,000 --> 00:23:25,000
 Den tiden har man packat paketer.

289
00:23:25,000 --> 00:23:31,000
 Man la ena gummistövlar i ena paketen och andra paketen i andra gummistövlar.

290
00:23:31,000 --> 00:23:35,000
 De ska inte bli stulade, för en vill inte ha någonting.

291
00:23:35,000 --> 00:23:40,000
 Det var krigets slut, ändå.

292
00:23:40,000 --> 00:23:46,000
 Man var inte rädd till Sverige, men det var rädd att när det kom fram till ungen så blev det ingenting.

293
00:23:46,000 --> 00:23:49,000
 Alla paketer var bortskickade, du vet.

294
00:23:49,000 --> 00:23:52,000
 Jag skulle åka.

295
00:23:52,000 --> 00:23:56,000
 Jag var kär i honom.

296
00:23:56,000 --> 00:24:00,000
 Han visste inte, vi ägde ingenting och hade ingenting.

297
00:24:00,000 --> 00:24:04,000
 För vad ska vi bygga vårt liv med, vad?

298
00:24:04,000 --> 00:24:08,000
 Han jobbade i fabriken, jag jobbade i fabriken i skift.

299
00:24:08,000 --> 00:24:11,000
 Vi hade ingenting.

300
00:24:11,000 --> 00:24:15,000
 Vi kunde inte spara ett öre, ingenting gjorde vi.

301
00:24:15,000 --> 00:24:18,000
 Men så stannade jag.

302
00:24:18,000 --> 00:24:22,000
 Då började min lycka.

303
00:24:22,000 --> 00:24:28,000
 Jag är tacksam att det har blivit så.

304
00:24:28,000 --> 00:24:31,000
 Så har jag gift mig.

305
00:24:31,000 --> 00:24:33,000
 Vilka år hade ni gift er?

306
00:24:33,000 --> 00:24:37,000
 Vi har förlovat oss i december 1946.

307
00:24:37,000 --> 00:24:43,000
 I början av 1947 har vi gift oss.

308
00:24:43,000 --> 00:24:51,000
 Då har vi fått en liten lägenhet, ett rum som toaletten var på gården.

309
00:24:51,000 --> 00:24:57,000
 Vi fick inte den, vi betalade 500 kronor.

310
00:24:57,000 --> 00:25:00,000
 Att vi fick den från någon annan flykting.

311
00:25:00,000 --> 00:25:04,000
 Du vet, du kan inte slå in fönstret.

312
00:25:04,000 --> 00:25:10,000
 Vi har öppnat fönstret, det var kanske 12 kvadratmeter var hela lägenheten.

313
00:25:10,000 --> 00:25:13,000
 Med kakalungen.

314
00:25:13,000 --> 00:25:18,000
 Vi var förgiftade på natten, på vintern när man eldade, det var kallt.

315
00:25:18,000 --> 00:25:22,000
 Så började det och jag ville ha gift oss.

316
00:25:22,000 --> 00:25:26,000
 Då började vi spara.

317
00:25:26,000 --> 00:25:30,000
 Sparade varje krona.

318
00:25:30,000 --> 00:25:36,000
 Den som jag har tjänat, kanske 20 kronor i en vecka.

319
00:25:36,000 --> 00:25:39,000
 Då har vi behållit till maten.

320
00:25:39,000 --> 00:25:43,000
 När jag hade maten så har jag köpt sådana saker.

321
00:25:43,000 --> 00:25:48,000
 Så kunde jag köpa en lakan eller en handduk på avbetalning.

322
00:25:48,000 --> 00:25:52,000
 Eller någonting som var värt.

323
00:25:52,000 --> 00:25:57,000
 Sen sparade för han ville inte ha barn, det förvägde ingenting.

324
00:25:57,000 --> 00:26:03,000
 Jag bara längtade, jag stod alltid vid barnvagnar.

325
00:26:03,000 --> 00:26:07,000
 Jag ska beundra, när ska jag få ett barn?

326
00:26:07,000 --> 00:26:13,000
 Jag var gift några år vid det, som jag har fått Anita 1950.

327
00:26:13,000 --> 00:26:19,000
 Jag har fötts min första underbara dotter.

328
00:26:19,000 --> 00:26:22,000
 Jag önskade en dotter.

329
00:26:22,000 --> 00:26:26,000
 Det har varit en väldigt snäll blockertest i lägret.

330
00:26:26,000 --> 00:26:29,000
 Hon har hetat Anita.

331
00:26:29,000 --> 00:26:32,000
 Jag har sagt att jag tyckte att hon var så snäll.

332
00:26:32,000 --> 00:26:37,000
 När jag kommer att få en dotter så kommer hon heta Anita.

333
00:26:37,000 --> 00:26:43,000
 Hon heter Anita, hon är född 1950.

334
00:26:43,000 --> 00:26:52,000
 Vi har sparat och arbetat väldigt hårt.

335
00:26:52,000 --> 00:26:57,000
 Vi har skaffat och avbetalat saker och ting.

336
00:26:57,000 --> 00:27:02,000
 Jag minns att du sa att det var min hobby, musik.

337
00:27:02,000 --> 00:27:08,000
 För den första möbelbiten som vi har köpt på avbetalning, då var det radio och gramofon.

338
00:27:08,000 --> 00:27:10,000
 Det var min första möbel.

339
00:27:10,000 --> 00:27:12,000
 Var bodde ni då?

340
00:27:12,000 --> 00:27:17,000
 Då bodde vi i den lilla lägenheten, och jag jobbade i fabriken hela tiden.

341
00:27:17,000 --> 00:27:21,000
 Vi visste ingen annan, många som har gått och pluggat.

342
00:27:21,000 --> 00:27:26,000
 De ville också att jag ska gå till skolan, för jag var såpass ung innan jag åkte från Ungern.

343
00:27:26,000 --> 00:27:32,000
 Då sa jag nej, jag vill inte gå i skolan för jag ska hem till min pappa.

344
00:27:32,000 --> 00:27:37,000
 Att jag ska hem till min pappa.

345
00:27:37,000 --> 00:27:40,000
 Men jag stannade här.

346
00:27:40,000 --> 00:27:44,000
 Jag är väldigt tacksam för Sverige i alla fall.

347
00:27:44,000 --> 00:27:49,000
 Jag har jobbat väldigt hårt och jag hade mycket svåra tider.

348
00:27:49,000 --> 00:27:56,000
 Jag låg väldigt mycket i sjukhuset för jag har fått migrén. Väldigt stor migrén hade jag.

349
00:27:56,000 --> 00:27:58,000
 Alltid har ingen läkare klarat det.

350
00:27:58,000 --> 00:28:02,000
 Då trodde jag att jag fick så mycket smäll i huvudet.

351
00:28:02,000 --> 00:28:06,000
 Jag låg väldigt mycket i sjukhuset, jobbade och låg i sjukhuset.

352
00:28:06,000 --> 00:28:10,000
 De forskade hela tiden. De visste inte varifrån jag hade migrén.

353
00:28:10,000 --> 00:28:14,000
 Jag hade sådana migrén att jag inte såg med ögonen.

354
00:28:14,000 --> 00:28:17,000
 Jag måste avbryta dig nu, vi ska byta band.

355
00:28:17,000 --> 00:28:20,000
 Det är så.

356
00:28:47,000 --> 00:28:50,000
 Undertexter från Amara.org-gemenskapen

357
00:29:17,000 --> 00:29:19,000
 Svensktextning.nu