1 00:00:00,000 --> 00:00:11,000 Vi talade om din pappa och vi är framme till slutet av året 43. 2 00:00:11,000 --> 00:00:23,000 Då var han hemma mycket pappa, så det minns jag att jag hade väldigt bra på alla sätt. 3 00:00:23,000 --> 00:00:30,000 Jag fick inte gå redan i skolan då. Jag skulle gå i högre skola men då fick jag inte gå för vi hade inte gymnasium. 4 00:00:30,000 --> 00:00:42,000 Då skulle vi ha åkt 18 kilometer och då tillåt de redan inte att vi kom in. 5 00:00:42,000 --> 00:00:54,000 Då började det bli roningar, då visste jag att jag var judina. 6 00:00:54,000 --> 00:01:00,000 Då har det börjat, judar får inte göra det, judar får inte göra det. 7 00:01:00,000 --> 00:01:12,000 Då har det som jag minns riktigt blivit robart att en lärarinna skulle komma hem och lära oss lite tyska. 8 00:01:12,000 --> 00:01:20,000 Då kom hon bara några gånger, sen vågade hon inte komma därför att vi var judar. 9 00:01:20,000 --> 00:01:26,000 Det var förbjudet att göra det och det och det. 10 00:01:26,000 --> 00:01:36,000 Då visste jag att jag inte heller trodde att jag hade bestisar som var kristna. 11 00:01:36,000 --> 00:01:43,000 Jag har aldrig hört att de ville vara med mig och att vi har gjort allt tillsammans. 12 00:01:43,000 --> 00:01:48,000 Vi hade det trevligt tillsammans, men den oro var alltid. 13 00:01:48,000 --> 00:01:53,000 Vilka slags restriktioner fick du som barn? 14 00:01:53,000 --> 00:01:57,000 Vilka restriktioner och vilka förbud fanns det för er? 15 00:01:57,000 --> 00:02:04,000 Nej, inte då. Då var det bara att man hört att man inte fick gå i skolan som man ville gå. 16 00:02:04,000 --> 00:02:15,000 Då har man hört att det finns ghetto och sådär, som jag minns. 17 00:02:15,000 --> 00:02:23,000 Sen var det mycket fattiga. Från Polen kom folk till oss. 18 00:02:23,000 --> 00:02:29,000 Då kom jag ihåg att de tog hem mina föräldrar och bjöd dem på middag. 19 00:02:29,000 --> 00:02:35,000 Där var det också många som inte hade leverbröd. 20 00:02:35,000 --> 00:02:39,000 Men jag har aldrig upplevt sådant. 21 00:02:39,000 --> 00:02:47,000 Jag har inte haft det när det var den värsta tiden. Till exempel när man var 94 eller 93 kunde det vara. 22 00:02:47,000 --> 00:02:57,000 En hade kanske inte mörkbröd att äta, och vi hade vitbröd. 23 00:02:57,000 --> 00:03:00,000 Så man gjorde det alltid i smyg. 24 00:03:00,000 --> 00:03:11,000 Mina föräldrar sa "Nej, du får inte gå ut och visa att du har det brödet, att andra ska inte bli avundsjuka". 25 00:03:11,000 --> 00:03:17,000 När började det ändra sig till det mycket sämre? 26 00:03:17,000 --> 00:03:25,000 Jag vet bara att det sämre blev när de hämtade oss judar. 27 00:03:25,000 --> 00:03:31,000 Min pappa har sagt att vi kanske ska fly. 28 00:03:31,000 --> 00:03:37,000 Det går över, det blir inte så allvarligt. 29 00:03:37,000 --> 00:03:46,000 Vi ville fly till Budapest, men vi hann inte. 30 00:03:46,000 --> 00:03:50,000 Vad hände när tyskarna kom ihåg? 31 00:03:50,000 --> 00:03:58,000 Då var det påsk. Den här april för mig, den 20 april i mitt liv. 32 00:03:58,000 --> 00:04:04,000 Jag tycker inte om helgdagar, särskilt inte påsken. 33 00:04:04,000 --> 00:04:11,000 Den är den bitter som förändrade mitt liv. 34 00:04:11,000 --> 00:04:14,000 Kan du berätta vad som hände den dagen? 35 00:04:14,000 --> 00:04:20,000 Påsken var över och min pappa blev inkallad. 36 00:04:20,000 --> 00:04:26,000 16 april 1944 skulle han vara inne i militären. 37 00:04:26,000 --> 00:04:34,000 Arbetsläge, för då hade man inte ungerska militärkläder. 38 00:04:34,000 --> 00:04:37,000 Då fick inte judar ha den. 39 00:04:37,000 --> 00:04:45,000 Då hade han vanligt civilkläd, en gul band och en stjärna. 40 00:04:45,000 --> 00:04:49,000 Det var arbetsläger. 41 00:04:49,000 --> 00:05:00,000 Som det är påsk hos oss judar så var det så att vi hade andra porslen och allt annat. 42 00:05:00,000 --> 00:05:09,000 Som vi började plocka bort och bära upp på vinden och lägga bort till nästa år. 43 00:05:09,000 --> 00:05:15,000 Vi hade ingen aning om någonting. 44 00:05:15,000 --> 00:05:24,000 Men tidigt på morgonen klockan, säkert var det skymningen som knackade på dörren. 45 00:05:24,000 --> 00:05:31,000 Då öppnade man den och då stod där en tysk. 46 00:05:31,000 --> 00:05:38,000 Som min pappas vän som var inte jude men han pratade tyska. 47 00:05:38,000 --> 00:05:45,000 Medeland och Swedde som jag har den här dokumenten som jag har hittat efter 50 år. 48 00:05:45,000 --> 00:05:50,000 Om jag kommer att läsa det så står det ord för ord hur det har varit. 49 00:05:50,000 --> 00:05:58,000 Men jag berättade så sa de att efter tre timmar är de för oss. 50 00:05:58,000 --> 00:06:01,000 Vi måste ta 40 kilo med oss. 51 00:06:01,000 --> 00:06:05,000 Ingen guld, ingen pengar, ingenting. 52 00:06:05,000 --> 00:06:08,000 Bara 40 kilo. 53 00:06:08,000 --> 00:06:13,000 Det var allt och vi ska vara på den skolan som jag har gått. 54 00:06:13,000 --> 00:06:20,000 Det var en jättestor område, gård och så där. Så där får vi samlas. 55 00:06:20,000 --> 00:06:27,000 Så frågade min pappa, men jag är enkallad. 56 00:06:27,000 --> 00:06:29,000 Vad ska jag göra med min familj? 57 00:06:29,000 --> 00:06:32,000 Då sa de du får följa med din familj. 58 00:06:32,000 --> 00:06:40,000 Då var vi redan väldigt nöjda att vi ska vara tillsammans hela familjen. 59 00:06:40,000 --> 00:06:45,000 Min mamma var rätt sjuk i flera öder. 60 00:06:45,000 --> 00:06:53,000 Hon hade lungorna vid och hon var ung men hon har blivit smittad från sin bror. 61 00:06:53,000 --> 00:06:57,000 Det är ett 30-årsålder och den är väldigt lätt smittad. 62 00:06:57,000 --> 00:07:03,000 Fast man har sagt att hon inte ska gå och besöka honom men det gjorde hon ändå. 63 00:07:03,000 --> 00:07:05,000 Så blev hon smittad. 64 00:07:05,000 --> 00:07:14,000 Min mamma var redan väldigt dålig just de här två åren som jag minns. 65 00:07:14,000 --> 00:07:23,000 Men de har förkalkat lungorna på henne redan då. 66 00:07:23,000 --> 00:07:30,000 Hon grät för att mormor bodde annars. Vi fick inte gå och träffa någon. 67 00:07:30,000 --> 00:07:34,000 Vi fick inte röra oss från vårt hus. 68 00:07:34,000 --> 00:07:40,000 Bara åka dit på den gången men då träffade vi alla släktsen som vi hade av vänner. 69 00:07:40,000 --> 00:07:50,000 Alla läkare och apotekare fick stanna den dagen. 70 00:07:50,000 --> 00:07:56,000 De hade inte ersättning så många läkare och apotekare fick stanna. 71 00:07:56,000 --> 00:08:00,000 Fast de var judar. 72 00:08:00,000 --> 00:08:09,000 Därför att de inte hade så många läkare som räckte till. 73 00:08:09,000 --> 00:08:12,000 Det minns jag. 74 00:08:12,000 --> 00:08:17,000 Men sen åkte vi vd med vagnar och med allting. 75 00:08:17,000 --> 00:08:22,000 Det var 18 kilometer till en ghetto som jag har i boken. 76 00:08:22,000 --> 00:08:27,000 Du pratar att ni åkte från skolans gård. 77 00:08:27,000 --> 00:08:36,000 Alla våra vänner, ikkejudar, de kom med saker. 78 00:08:36,000 --> 00:08:40,000 Vad ska vi göra? Och de grät. 79 00:08:40,000 --> 00:08:42,000 Alla. 80 00:08:42,000 --> 00:08:45,000 Det står i den här också som jag läser upp. 81 00:08:45,000 --> 00:08:49,000 De grät faktiskt och de ville inte tro. 82 00:08:49,000 --> 00:08:51,000 De ville komma till skolgården. 83 00:08:51,000 --> 00:08:58,000 Vi var vänner med rektor och rektors fru. 84 00:08:58,000 --> 00:09:02,000 Hon grät och lämnade för oss mat. 85 00:09:02,000 --> 00:09:06,000 Om vi behövde, om vi inte haft tillräckligt med oss. 86 00:09:06,000 --> 00:09:09,000 Till skolgården. 87 00:09:09,000 --> 00:09:12,000 Var skolgården bevakad på något sätt? 88 00:09:12,000 --> 00:09:14,000 Nej, inte särskilt. 89 00:09:14,000 --> 00:09:18,000 Det var bakat med fjäderna. 90 00:09:18,000 --> 00:09:23,000 Men de grät också många vd. 91 00:09:23,000 --> 00:09:27,000 När de kom till oss och låste vår dörr. 92 00:09:27,000 --> 00:09:29,000 Och stängde. 93 00:09:29,000 --> 00:09:32,000 Så lämnade de en blomberat. 94 00:09:32,000 --> 00:09:36,000 De hade blomberat varje judisk hus. 95 00:09:36,000 --> 00:09:39,000 Med allt. 96 00:09:39,000 --> 00:09:43,000 Så de har... 97 00:09:43,000 --> 00:09:46,000 Många som grät vd av den chandelären. 98 00:09:46,000 --> 00:09:51,000 Jag upplevde inte så mycket. 99 00:09:51,000 --> 00:09:54,000 Det var olika människor. 100 00:09:54,000 --> 00:09:57,000 Fanns det någon slags tysk militärpersonal? 101 00:09:57,000 --> 00:10:00,000 Jo, de har kommit vd med varandra. 102 00:10:00,000 --> 00:10:03,000 Och de blev väldigt besviken på folk. 103 00:10:03,000 --> 00:10:09,000 Därför att de har också Polen och någonstans vd. 104 00:10:09,000 --> 00:10:12,000 De hade väldigt stor antisemitismus. 105 00:10:12,000 --> 00:10:14,000 Det hade de hos oss också. 106 00:10:14,000 --> 00:10:18,000 Säkerligen. Bara jag inte... 107 00:10:18,000 --> 00:10:21,000 Vi har inte omgås med de här människorna. 108 00:10:21,000 --> 00:10:24,000 Och då vågade de inte så mycket. 109 00:10:24,000 --> 00:10:27,000 Och jag tror att mindre ställen är... 110 00:10:27,000 --> 00:10:30,000 Större ställen var värre. 111 00:10:30,000 --> 00:10:34,000 Hur gick transporten mellan skolan till gettun? 112 00:10:34,000 --> 00:10:37,000 Jo, med vagnar. 113 00:10:37,000 --> 00:10:41,000 Inte med tåg. 114 00:10:41,000 --> 00:10:43,000 Med vagnar. 115 00:10:43,000 --> 00:10:45,000 Vilka slags vagnar? 116 00:10:45,000 --> 00:10:49,000 Med hästar och troskar också. Massa. 117 00:10:49,000 --> 00:10:52,000 Hur många var ni? 118 00:10:52,000 --> 00:10:55,000 Jag vet inte hur många vi var. Vi var många. 119 00:10:55,000 --> 00:11:00,000 Det var i alla fall en 70-talsfamilj. 120 00:11:00,000 --> 00:11:03,000 Så då var man så upptagen med sig själv. 121 00:11:03,000 --> 00:11:05,000 Med sin familj. 122 00:11:05,000 --> 00:11:07,000 Kommer du ihåg hur du var klädd då? 123 00:11:07,000 --> 00:11:08,000 Ja. 124 00:11:08,000 --> 00:11:13,000 Jag kommer ihåg att jag har fått nya kläder till påsk. 125 00:11:13,000 --> 00:11:20,000 Och det var en klänning som var helväckat. 126 00:11:20,000 --> 00:11:22,000 Och det var röd och blå. 127 00:11:22,000 --> 00:11:25,000 Ruttig. 128 00:11:25,000 --> 00:11:28,000 Med axelflappar på. 129 00:11:28,000 --> 00:11:34,000 Och så höga handsydda skor hade jag. 130 00:11:34,000 --> 00:11:41,000 Då var jag fortfarande inte så. Jag hade höga skor och inte höga klackar. 131 00:11:41,000 --> 00:11:44,000 Hur lång tid tog den resan? 132 00:11:44,000 --> 00:11:47,000 Nej, den resan var inte långt. 18 kilometer. 133 00:11:47,000 --> 00:11:58,000 Men innan vi kom till gettåget, då fattade vi riktigt hur det stod till. 134 00:11:58,000 --> 00:12:12,000 Det var en röda tegelbruk. 135 00:12:12,000 --> 00:12:17,000 Då fick vi ligga på golvet och på madrasser. 136 00:12:17,000 --> 00:12:25,000 Då gick de och jobbade. 137 00:12:25,000 --> 00:12:27,000 Hur såg getton ut från utsidan? 138 00:12:27,000 --> 00:12:32,000 Jag minns inte så mycket. Det var bara en tegel som gator var. 139 00:12:32,000 --> 00:12:36,000 Det var inramat gettå. 140 00:12:36,000 --> 00:12:44,000 Från alla områden, där var det ett större städ som tillhörde ungen. 141 00:12:44,000 --> 00:12:51,000 Och där har man samlat flera tusentals massa. 142 00:12:51,000 --> 00:13:01,000 Från hela området runt om. 143 00:13:01,000 --> 00:13:09,000 Från olika städer, från olika mindre städer, från byn, från överallt. 144 00:13:09,000 --> 00:13:12,000 Det var många tusen där. 145 00:13:12,000 --> 00:13:14,000 Blev ni bevakade där? 146 00:13:14,000 --> 00:13:21,000 Ja, de slog så de gjorde. Det var fruktansvärt. 147 00:13:21,000 --> 00:13:34,000 Min pappa hade en kusin som jobbade i sjukhuset. 148 00:13:34,000 --> 00:13:38,000 Hon var inte riktigt färdig läkare. 149 00:13:38,000 --> 00:13:45,000 Min pappa ville det för de har sagt att unga flickor, tyskarna bryr inte om vilken. 150 00:13:45,000 --> 00:13:48,000 De tar alla. 151 00:13:48,000 --> 00:13:53,000 De var väldigt rädda, mina föräldrar, att de skulle göra illa mig. 152 00:13:53,000 --> 00:14:01,000 Så de har gjort så att jag hamnade i sjukhuset bredvid den här. 153 00:14:01,000 --> 00:14:04,000 Pappas kusin i gettå. 154 00:14:04,000 --> 00:14:11,000 Att jag ska jobba den kallades jobb, men jag hjälpte till faktiskt med sjuka människor. 155 00:14:11,000 --> 00:14:17,000 Jag stod alltid bredvid henne och då hjälpte jag till. 156 00:14:17,000 --> 00:14:22,000 Att det ska bli lugnare, att inte tyskarna kan komma åt mig. 157 00:14:22,000 --> 00:14:28,000 Blev du vittnut av några särskilda händelser i gettån? 158 00:14:28,000 --> 00:14:34,000 Nej, inte särskilt, som jag minns. 159 00:14:34,000 --> 00:14:41,000 De skyddade mig, föräldrarna, att jag ska inte se så mycket som det hände där. 160 00:14:41,000 --> 00:14:49,000 De alltid såg till att jag ska inte ta skada på saker och ting. 161 00:14:49,000 --> 00:14:52,000 Hur var det ställt med maten? 162 00:14:52,000 --> 00:14:59,000 Maten var så att jag inte hungrat i gettå. 163 00:14:59,000 --> 00:15:06,000 Så länge min pappa var där så kunde han alltid skaffa. 164 00:15:06,000 --> 00:15:12,000 Vi hade bra ekonomi och man tog pengar och olika saker ändå. 165 00:15:12,000 --> 00:15:18,000 Fast man stod där borta att man inte får ta med sig. 166 00:15:18,000 --> 00:15:23,000 Varje dag kom det något annat att man skulle lägga bort. 167 00:15:23,000 --> 00:15:28,000 Guld och sådana tog vi inte, det har vi lämnat hemma. 168 00:15:28,000 --> 00:15:30,000 Många saker. 169 00:15:30,000 --> 00:15:36,000 Man var mer rädd, för de har sagt att om du tar något och vågar så mycket. 170 00:15:36,000 --> 00:15:41,000 Örhänger och sådana de plockade, lite tjej och sådana saker. 171 00:15:41,000 --> 00:15:46,000 Men man vågade inte göra emot. 172 00:15:46,000 --> 00:15:52,000 För de har sagt att du blir dödat om du gör något inte som vi vill. 173 00:15:52,000 --> 00:15:58,000 Så det gettå har egentligen börjat, den här riktiga helvete. 174 00:15:58,000 --> 00:16:03,000 Att man var rädd hela tiden. 175 00:16:03,000 --> 00:16:08,000 Jag minns inte hur det har varit, min mamma gjorde ingenting. 176 00:16:08,000 --> 00:16:14,000 De bara satt inne där borta i de här tegelbruken. 177 00:16:14,000 --> 00:16:19,000 Kanske de lagade och gömde maten. 178 00:16:19,000 --> 00:16:24,000 Jag vet inte varifrån det har kommit allting. 179 00:16:24,000 --> 00:16:29,000 - Drog människor i gettå? 180 00:16:29,000 --> 00:16:32,000 - Det gjorde det säkert. 181 00:16:32,000 --> 00:16:41,000 Min mormor och morfar, min farbrors fru och min kusin var med oss. 182 00:16:41,000 --> 00:16:46,000 De blev så... 183 00:16:46,000 --> 00:16:54,000 Som jag minns om då, när vi blivit vagonerade. 184 00:16:54,000 --> 00:17:01,000 Vi var inte så länge i gettå, inte mer än fyra, fem veckor. 185 00:17:01,000 --> 00:17:11,000 Vi kom fram till att de sa att de plockade folk. 186 00:17:11,000 --> 00:17:18,000 Min pappa har blivit inkallad från gettå. 187 00:17:18,000 --> 00:17:24,000 Till slut blev han inkallad till militären. 188 00:17:24,000 --> 00:17:33,000 Till arbetsläger. Vi visste var han skulle åka, det heter Karsova. 189 00:17:33,000 --> 00:17:36,000 Jag vet inte vad det heter på tjeckiska. 190 00:17:36,000 --> 00:17:43,000 Där var centralen för den polska gränsen och tjeckiska. 191 00:17:43,000 --> 00:17:46,000 Den tillhör Tjeckoslovakien. 192 00:17:46,000 --> 00:17:55,000 Den tillhör polska gränsen. Som tyskarna, riktiga SS-män, där har jag sett massa. 193 00:17:55,000 --> 00:17:58,000 Vi har blivit vagonerade och där dog folk. 194 00:17:58,000 --> 00:18:04,000 Inne vid det trångt och inte var toalett och ingenting och mat. 195 00:18:04,000 --> 00:18:10,000 Där dog äldre människor i vagonerna. 196 00:18:10,000 --> 00:18:12,000 Det kommer jag ihåg så väl. 197 00:18:12,000 --> 00:18:16,000 Min pappa åkte i Vegas och vi var vagonerade. 198 00:18:16,000 --> 00:18:21,000 De har sagt att vi ska gå och vi ska ha mycket bättre än vi har nu. 199 00:18:21,000 --> 00:18:25,000 Vi kommer att jobba och vi kommer att få betalt. 200 00:18:25,000 --> 00:18:27,000 Vem lämnade dessa besked? 201 00:18:27,000 --> 00:18:33,000 Det vet jag inte vem, men folk har pratat med det. 202 00:18:33,000 --> 00:18:39,000 Vi visste inte om Auschwitz, ingenting. 203 00:18:39,000 --> 00:18:44,000 Fanns det någon slags judenratt i gettun? Visste du om det? 204 00:18:44,000 --> 00:18:49,000 Nej, jag visste inte. 205 00:18:49,000 --> 00:18:55,000 Alltid när mina föräldrar pratade med andra, när barn var i närheten. 206 00:18:55,000 --> 00:19:03,000 Då ville de att man inte ska veta för mycket. 207 00:19:03,000 --> 00:19:07,000 När startade deportation från gettun? 208 00:19:07,000 --> 00:19:12,000 Omkring i maj. I maj har det startat från oss i gettun. 209 00:19:12,000 --> 00:19:16,000 Jag tror att vi var bland de första. 210 00:19:16,000 --> 00:19:18,000 De dömde den gettun. 211 00:19:18,000 --> 00:19:20,000 Vad hände den dagen? 212 00:19:20,000 --> 00:19:27,000 Jag minns inte hur det var, jag bara vet att vi var i vagoner. 213 00:19:27,000 --> 00:19:29,000 Var det dag eller natt? 214 00:19:29,000 --> 00:19:34,000 Måste det ha varit på natten. 215 00:19:34,000 --> 00:19:38,000 Därför att jag minns inte. 216 00:19:38,000 --> 00:19:44,000 Jag ser framför mig vagonen, hur jag var inne i vagonen. 217 00:19:44,000 --> 00:19:50,000 Min syster, min mamma och alla, att vi ska vara släkten inne i samma vagn. 218 00:19:50,000 --> 00:19:54,000 Mormor och morfar. 219 00:19:54,000 --> 00:19:59,000 Vi var inte så många släkt, bara morfars. 220 00:19:59,000 --> 00:20:01,000 De var utspridda annanstans. 221 00:20:01,000 --> 00:20:06,000 Hur många fanns i varje vagn? 222 00:20:06,000 --> 00:20:10,000 Det var 70-tal va? 223 00:20:10,000 --> 00:20:13,000 Kommer du ihåg hur många vagnar fanns i tåget? 224 00:20:13,000 --> 00:20:16,000 Nej, många. 225 00:20:16,000 --> 00:20:18,000 Men jag minns inte. 226 00:20:18,000 --> 00:20:22,000 Jag minns bara att det var fruktansvärt. 227 00:20:22,000 --> 00:20:27,000 Att jag kunde lägga mitt huvud på mammas knä. 228 00:20:27,000 --> 00:20:36,000 Att hon gjorde sig med svär att jag och min syster ska kunna lägga huvudet. 229 00:20:36,000 --> 00:20:40,000 Och till och med mormor också. 230 00:20:40,000 --> 00:20:45,000 De gjorde att vi ska ha det. 231 00:20:45,000 --> 00:20:49,000 Skönt menar jag att vi ska sova. 232 00:20:49,000 --> 00:20:57,000 När vi kom till den här staden som min pappa var i militären, arbetslägare heter det. 233 00:20:57,000 --> 00:21:04,000 Det var lite fönster med gallrar i vagonerna. 234 00:21:04,000 --> 00:21:13,000 Då sa mamma till mig "Klari, kan inte du titta på den ena sidan och jag ska titta på andra sidan om vi ser pappa?" 235 00:21:13,000 --> 00:21:16,000 Eller någon av hans vänner. 236 00:21:16,000 --> 00:21:23,000 Och så började jag skrika "Mamma, pappa står där!" 237 00:21:23,000 --> 00:21:30,000 Och då visste vi inte vad vi skulle göra. Vi kan inte gå ut, vi var inlåsta. 238 00:21:30,000 --> 00:21:32,000 Hade tåget stannat? 239 00:21:32,000 --> 00:21:41,000 Ja, där stannade tåget för där överlämnade ungrare vagonerna till tyskarna. 240 00:21:41,000 --> 00:21:46,000 Där var gränsen. 241 00:21:46,000 --> 00:21:55,000 Min pappa i alla fall hittade oss vid det för han frågade alla vagnen om vi är med. 242 00:21:55,000 --> 00:22:01,000 Antagligen har de tipsat honom om vi skrek också att han kom fram. 243 00:22:01,000 --> 00:22:12,000 Så han hade spirit att dricka, om man får huvudvärk eller om man mår illa. 244 00:22:12,000 --> 00:22:18,000 Lämna inte bara till oss, att vi ska hjälpa andra som mår inte bra. 245 00:22:18,000 --> 00:22:24,000 Jag kommer ihåg marmalad, men det var inget marmalad, det var stora fyrkantiga bitar. 246 00:22:24,000 --> 00:22:31,000 Och bröd och olika saker han lämnade och tyskarna har tillätt den. 247 00:22:31,000 --> 00:22:34,000 Och så han gret. 248 00:22:34,000 --> 00:22:40,000 Den följer mig vid det hela mitt liv så länge jag lever. 249 00:22:40,000 --> 00:22:46,000 Den här, att den har jag framför mig. 250 00:22:46,000 --> 00:22:54,000 Att han gret och min mamma sträckte handen utifrån den här gallern. 251 00:22:54,000 --> 00:23:00,000 Och så han kysste handen på mamma och bara gret. 252 00:23:00,000 --> 00:23:10,000 Och då sa han, han pratade tyska med min pappa, att han inte får följa med oss. 253 00:23:10,000 --> 00:23:16,000 Han sa också, ni går och jobbar, ni kommer att gå och arbeta. 254 00:23:16,000 --> 00:23:22,000 Och då tyskarna sa nej, men då öppnade tyskan veduvagonen. 255 00:23:22,000 --> 00:23:28,000 Att han ska kunna säga riktiga jo för oss. 256 00:23:28,000 --> 00:23:35,000 Tåget var inte så länge, kanske var det en halvtimme eller så. 257 00:23:35,000 --> 00:23:42,000 Och då stängde dom vagonen igen. Och då kom jag och pappa och mamma. 258 00:23:42,000 --> 00:23:48,000 Men vi visste inte var vi åker. Vi trodde att vi skulle ha brått bättre. 259 00:23:48,000 --> 00:23:56,000 Och då åkte vi och åkte vi och kom vi fram till Auschwitz. 260 00:23:56,000 --> 00:24:05,000 Och det stod bara skyltarna där. Att arbeta, makt i livet. 261 00:24:05,000 --> 00:24:12,000 - Hur lång tid tog den resan? - Jag vet inte, inte många dagar. 262 00:24:12,000 --> 00:24:18,000 - Stannade tåget på vägen? - Ja, det stannade lite här och där. 263 00:24:18,000 --> 00:24:27,000 Antagligen de bjude, men de gav vatten för oss. Eller tömde vedutoletten. 264 00:24:27,000 --> 00:24:39,000 Men från den som var så lyktig, förstår du, och det dog folk i vagnen. 265 00:24:39,000 --> 00:24:47,000 Det hållade man inte. Därför lämnade min pappa den spriten att man ska lykta och tvätta sig. 266 00:24:47,000 --> 00:24:53,000 - Vad gjorde man med de människor som dog? 267 00:24:53,000 --> 00:25:00,000 - De tog ut dom vi inte hann till Auschwitz än. 268 00:25:00,000 --> 00:25:12,000 Men den som dom tog vidut behållde vi släkten. De ville inte lämna ut döda. 269 00:25:12,000 --> 00:25:19,000 - När tåget stannade, öppnade de dörrarna? - Nej, bara lite grann. 270 00:25:19,000 --> 00:25:24,000 - Såg du någonting när de öppnade dörrarna? - Nej, ingenting. 271 00:25:24,000 --> 00:25:31,000 Men när vi kom fram till Auschwitz, då sa dom att hur vi ska bete oss. 272 00:25:31,000 --> 00:25:38,000 Att vi ska gå ner från tåget och inte få ta med oss någonting från vagnen. 273 00:25:38,000 --> 00:25:43,000 Allt fick vi lämna kvar. - Vem sa det? 274 00:25:43,000 --> 00:25:51,000 - Dom som kunde prata tyska eller andra språk, dom som jobbade där också. 275 00:25:51,000 --> 00:25:59,000 Det jobbade många därför dom pratade alla språk. Judar redan jobbade vid tågarna. 276 00:25:59,000 --> 00:26:03,000 - Var det dag eller natt? - Det var dag. 277 00:26:03,000 --> 00:26:08,000 Det var dag när vi kom. Kan inte vara en förmiddag. 278 00:26:08,000 --> 00:26:18,000 Då när vi kom, då har dom öppnat och då sa dom att vi ska ställa oss ner fem och fem i rad. 279 00:26:18,000 --> 00:26:27,000 Alla ska hålla, det var normalt, karar på fem och kvinnor. 280 00:26:27,000 --> 00:26:35,000 Så jag hållde min mamma i handen och min syster i mitten och mamma i mitten. 281 00:26:35,000 --> 00:26:38,000 Och min syster i ena sidan och jag i andra sidan. 282 00:26:38,000 --> 00:26:46,000 Och samma bredvid, mormor och en tant som jag hade. 283 00:26:46,000 --> 00:26:50,000 Och en liten pojke som kanske var fem år. 284 00:26:50,000 --> 00:26:57,000 Så vi ska lämna allting i vagonen, inte ta ut någonting. 285 00:26:57,000 --> 00:27:00,000 Bara så som vi var. 286 00:27:00,000 --> 00:27:09,000 Och då kommer jag ihåg att det var cigarrar, antagligen det var han, Mengele, som hade cigarr. 287 00:27:09,000 --> 00:27:22,000 Och Einstein var också där när jag kom. 288 00:27:22,000 --> 00:27:24,000 Där minns jag ansiktet på honom. 289 00:27:24,000 --> 00:27:30,000 Alltså hur minns jag? Jag minns efter tidningarna som jag såg när jag överlevde. 290 00:27:30,000 --> 00:27:34,000 Båda två, jag kände igen. 291 00:27:34,000 --> 00:27:39,000 Ja, vi ska avbryta nu för att byta band. 292 00:28:04,000 --> 00:28:07,000 Undertexter från Amara.org-gemenskapen 293 00:28:34,000 --> 00:28:37,000 www.amara.org-gemenskapen